Förstärk människors möjlighet att hävda sina rättigheter!

juni 22, 2015

Förstärk människors möjlighet att hävda sina rättigheter!

Mänsklig säkerhet och mänskliga rättigheter hänger oupplösligt samman: utan respekt för alla mänskliga rättigheter kommer vi aldrig lyckas minska det strukturella våld som skapar fattigdom och konflikter. I denna artikel hävdar Lena Klevenås, debattör och före detta riksdagsledamot, att det är hög tid för Sverige att skriva under det så kallade tilläggsprotokollet till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheterna. Detta är inte någon marginell fråga inom Sveriges globalt orienterade säkerhetspolitik, eftersom protokollet ger miljoner människor ett bra verktyg för att kunna hävda sina rättigheter. 

Tilläggsprotokollet innebär en individuell klagomöjlighet inom FN-systemet, när möjligheterna till prövning inom de inhemska rättsliga systemen är uttömda. Denna möjlighet har tills för två år sedan saknats för ESK-konventionen till skillnad mot konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna. För denna fanns en sådan uppföljningsmekanism på plats redan från början. Sverige bör erkänna att de ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheterna har samma dignitet som de medborgerliga och politiska.

Historien

FN:s medlemsstater enades 1948 om att anta en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den var och är fortfarande ett fantastiskt dokument, men är just bara en allmän förklaring. Hur skulle efterlevnaden regleras i praktiken? Diskussionerna startade direkt och man beslöt att utarbeta en konvention, ett juridiskt bindande avtal, där medlemsstaterna skulle göra åtaganden som FN kunde följa upp. Men under det kalla kriget blev det omöjligt att skapa en enda konvention för alla mänskliga rättigheter. Länderna i Väst tyckte att vissa rättigheter var viktigare än andra och länderna i öst tyckte detsamma – fast tvärtom. Väst betonade de medborgerliga och politiska rättigheterna, som demokrati och yttrandefrihet, medan länderna i öst lyfte fram de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, som mat, bostad, arbete, utbildning, hälsa. Till slut blev det två konventioner, ICCPR, International Covenant on Civil and Political Rights och ICESCR International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights. Båda konventionerna antogs av FN 1966 och trädde i kraft 1976. Sverige anslöt sig till båda.

http://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/ccpr.aspx

http://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/CESCR.aspx

Lika rättigheter – i praktiken

Denna uppdelning var olycklig på så sätt att många ansåg att den ena konventionen var viktigare än den andra och att vissa mänskliga rättigheter stod över de andra. Inte förrän vid FN-toppmötet i Wien 1993 om Mänskliga rättigheter fastställdes slutgiltigt att de båda konventionerna var likvärdiga och ömsesidigt stödjande: att alla mänskliga rättigheter gäller alla överallt. De mänskliga rättigheternas odelbarhet erkänns i dag av de flesta stater och internationella organisationer, men tills nyligen har det alltså inte funnits någon uppföljningsmekanism till den ena, ICESCR.

Många organisationer har i decennier arbetat för att rätta till denna skevhet. En intressant global människorättsorganisation är Fian International – Food First Information and Action Network – som fokuserar på mat som en mänsklig rättighet. Den bildades 1986 i Heidelberg i Tyskland av en Amnestygrupp, som lagt märke till att de politiska fångar de arbetade med nästan alltid var människor som hamnat i fängelse för att de försvarat sin rätt att försörja sig. Ofta var det småbönder som blivit bortkörda från sina marker.

Fian insåg snart att det saknades ett verktyg för att hävda rätten till mat. Det fanns ingen möjlighet att klaga inom FN-systemet för t ex en mor med svältande barn på att deras mänskliga rättigheter kränkts. Detta trots att landet hon bodde i hade undertecknat konventionen och därmed åtagit sig att skydda, respektera och i sista hand tillgodose hennes och barnens rättigheter. I över tjugo år har Fian International och dess nationella avdelningar världen över samlat exempel på den här typen av kränkningar och arbetat för att den mänskliga rätten till mat ska respekteras. Flera framgångsrika fall i detta arbete finns redovisade.

http://www.fian.org/fileadmin/media/publications/R_t_F_a_N_Watch_2014_eng.pdf

Tillsammans med andra MR-organisationer och kyrkor uppnådde de målet om ett tilläggsprotokoll till ICESCR. Det antogs i FN 2008 och trädde i kraft för två år sedan, 5 maj 2013. Amnesty International har blivit allt mer aktiv i detta arbete och driver nu bl a kampanjen: ”Mänskliga rättigheter gäller alla överallt”. Fonden för mänskliga rättighets driver tillsammans med Fian och Amnesty kravet att Sverige måste skriva under.

http://www.aftonbladet.se/debatt/article20337822.ab

Sveriges inställning

Sverige har sedan länge ställt sig bakom principen att de olika MR-konventionerna är ömsesidigt stödjande och likvärdiga, och att de mänskliga rättigheterna gäller alla människor överallt. Det är lika viktigt att staten uppfyller sina åtaganden när det gäller de medborgerliga och politiska rättigheterna som när det gäller de ekonomiska, sociala och kulturella. När det gäller den första typen av rättigheter finns det ett alltså tilläggsprotokoll som ger individer och grupper klagorätt på sina regeringar, när alla nationella möjligheter är uttömda, menär det gäller det nya tilläggsprotokollet till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (som trädde i kraft 2013) har Sverige ännu inte signerat. Tjuga stater har nu både signerat och ratificerat. Under 2015 har t ex Luxemburg, Italien och Frankrike tillkommit..

https://treaties.un.org/Pages/src-TREATY-mtdsg_no-IV~3~a-chapter-4-lang-en-PageView.aspx

Alliansregeringen drog inga slutsatser av rättighetsperspektivet vad gäller de ekonomiska och sociala mänskliga rättigheterna. Förre utrikesministern Carl Bildt ville inte att Sverige skulle signera. Det finns andra vägar att minska fattigdom och svält hävdade man, trots att de senaste tjugo årens ansträngningar inte lyckats minska antalet svältande och hemlösa.

Det nya tilläggsprotokollet är en gudagåva till fattiga, inte minst fattiga kvinnor. Mänskliga rättigheter är inte bara vackra ord. De är de mest effektiva sättet att skapa stabila och fredliga samhällen. Det är lika viktigt med utbildning, hälsa och rent vatten som yttrandefrihet och rätt till privatliv. Att respektera människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ger fördelar för alla. Genom tilläggsprotokollets uppföljningsmekanism skulle människor i prekära situationer världen över få bättre möjligheter att få sina rättigheter respekterade i sina hemländer. Nationer blomstrar när de bygger institutioner som stärker människors möjligheter att utkräva sina rättigheter, så att varje individ kan utvecklas politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. När alla inkluderas stärks tilliten i samhället och motståndskraften mot extremism och våld ökar.

Det är dags att den rödgröna, feministiska regeringen inser vilka möjligheter en individuell klagorätt skulle kunna ha för människor i länder där välfärden är bristfällig eller helt saknas. Rättighetsperspektivet skulle sätta nödvändig press på de EU-länder och biståndsländer som struntar i sina egna fattiga invånare. De flesta länder har undertecknat ESK-konventionen och har därmed skyldighet att skydda och respektera alla sina invånare.

Sverige bör fullt ut erkänna att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna har samma dignitet som de medborgerliga och politiska och snarast signera (och ratificera) detta tilläggsprotokoll – som ett led i att skapa en fredligare värld. 2016 inträffar 50-årsdagen av de två första stora FN-konventionerna om mänskliga rättigheter att uppmärksammas. Då, senast, bör Sverige ha ställt upp för dessa båda fullt ut.

Lena Klevenås

Rikdagsledamot (S) 1991-1998, numera politiskt engagerad i MP som lokalpolitiker (i Alingsås) och opinionsbildare; ordförande för Fian Sverige 2008- 2011.

Annonser

Motion till Alingsås KF om värmestuga och härbärge för fattiga EU-migranter

september 13, 2014

Nu visar sig Europas fattigdom ännu tydligare i Alingsås. Tiggare har tältat i Nolhagaparken och blivit avhysta av polisen. Dessa utblottade människorna lär återkomma eftersom de saknar alternativa lösningar.
Sverige har anslutit sig till FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna, även till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna som trädde i kraft 1976, samma år som konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna. (Ofta förkortad till ESK-konventionen eller på eng. ICESCR)
Rättigheterna i ESK- konvention gäller alla människor utan diskriminering av något slag, t ex på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning eller nationell eller social härkomst. Det innebär att Sverige på alla nivåer, stat, region och kommun har åtagit sig att skydda, respektera och i sista hand tillgodose sina invånares rätt till mat, bostad, tillfredsställande levnadsstandard, bästa möjliga hälsa, utbildning, arbete, dvs. rätt att få försörja sig i värdighet. Detta åtagande gäller alla som befinner sig här, inte bara de som är svenska medborgare.
Det är inte värdigt Alingsås att låta människor sova utomhus p g a fattigdom. Frågan behöver en långsiktig lösning framför allt på EU-nivå, men den lär dröja. Under tiden kommer vi att ha tiggarna bland oss. Snart är vintern här.
I Nolhagaparken finns flera hus som används mycket lite. Något kunde användas som värmestuga och/eller härbärge under kommande vinter i samarbete med någon frivilligorganisation eller kyrka.
Vi yrkar att:
Alingsås kommun skyndsamt utreder möjligheten att öppna en värmestuga och/eller härbärge för fattiga EU-migranter
Alingsås kommun genomför utbildningssatsningar för att öka kunskaperna om de ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheterna
Alingsås 2 september 2014
Lena Klevenås, MP

Rätten till mat 1

augusti 29, 2014

Precis när jag ska bege mig hem från från fina valstuga/växthuset kommer en man förbi. Han tittar intresserat o jag börjar prata med honom. En stor banderoll på många språk sitter vid dörren o han frågar om jag pratar engelska. Jag förklarar att växthuset står öppet hela tiden o att man kan komma o gå som man vill. Då vill han sova där. Han har sovit i en park i tio dar. Kommer från Slovakien, men senast från England säger han. Verkar knappast troligt. Där är det ju så svårt att komma in.

Han har inga pengar o verkar hungrig. Jag får lite kaffe o en bulle till honom från vänsterns valstuga bredvid vår. Försöker gå därifrån. Men det går inte. Jag ringer socialförvaltningen. De ska stänga om två minuter o hänvisar till polisen som kan kontakta social resursen. Jag berättare det för honom. Han säger att polisen redan känner till honom o att de rått honom att gå till kyrkan. Men kyrkan är stängd. Jag ser Frälsningsarmens flagga två kvarter bort o berättar att det också är en kyrka, att det finns många små kyrkor i Alingsås. Vi går tillsammans dit. Det är stängt. Han ber om pengar till en biljett till Örebro. Där ska det finnas härbärgen. Jag har inga. Han frågar om jag kan ge honom lite varm mat, kyckling o potatis…Jag lovar att försöka ordna. Han presenterar sig o vi tar i hand.

FIAN Sverige har fått en ny kompis

augusti 5, 2014

FIAN Sveriges aktivistblogg

infobord soltorget

Under en magisk helg i slutet av juli i landskapet Ångermanland, rättare sagt i Näsåker, har FIAN Sverige fått en vän för livet. Festivalen Urkult är dess namn.

Tre aktivister från FIAN Sverige (däribland jag) åkte dit 31 juli till 3 augusti. Om sanningen ska fram var vi en aningen nervösa över om någon överhuvudtaget skulle hitta fram till vårt infobord och seminarium om #schysstapensioner samt workshop om gruvnäringens konsekvenser på rätten till mat men tji fick vårt tvivel. Vi fick massor av tillfällen att prata med flera underbara personer som både var bekanta med FIAN sedan tidigare men också de som inte känner till FIANs viktiga arbete för allas rätt till försörjning. I ärlighetens namn har vi ju på senare tid varit lite doldisar med att synas på sådana här tillställningar, så det kanske inte var så konstigt att flera av dem som besökte FIANs infobord fick stifta bekantskap…

View original post 287 fler ord

Inte så lätt som jag trodde…

juli 11, 2014

För att få stanna i Sverige som EU-migrant man ha ett jobb inom tre månader. Därför var glädjen stor hos både mig o min romerske vän när han lyckades få ett, litet, men vitt o med riktigt kontrakt. Men säg den glädje som varar beständigt. Jobbet måste var ett som man kan leva på om man ska få uppehållstillstånd och det måste t o m vara samma arbetsgivare under ett halvår. O det här jobbet var ju bara en början, som kunde ha blivit mer o med bättre förtjänst men långt ifrån att kunna försörja sig på.

Så nu har han tillfälligt? gett upp o rest tillbaka till Rumäninen med sin familj. Den lilla dottern är sjuk. Troligen kommer de tillbaka i slutet av juli o då finns en liten lön att ta ut från bankkontot, men sen då?? Faktumförsäljningen ger så lite. Och var ska de bo? Huset nära mig står fortfarande tomt. Men nu svarar de inte ens på mail när jag frågar på nytt.
Så det blir väl tillbaka till. trerummaren i Göteborg med 15 personer som delar en toalett o ockerhyra. Och utan barnbidrag till barnen.

Vad var det vi sa? Alla människor är födda lika i värde o rättigheter. (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna) Hur lever vi upp till det i praktiken?

Om man ska ta kristendomen på allvar….

juni 24, 2014

så borde vi väl dela med oss till dem som tigger….

Ber om ett samtal med vår kyrkoherde. Vad gör kyrkan i Alingsås för de fattiga som plötsligt finns mitt ibland oss? Inget alls än så länge. Jo, man håller på att göra om sin diakonala strategi. Där borde man kunna tänka till o komma fram till något.

Jag funderar: Om alla församlingar i Sverige ordna en bostad till EN utblottad romsk familj, så skulle bostadsproblemet vara löst. Kanske kan Christinae församling utmana övriga församlingar! Det kan inte vara omöjligt att ge alla ett hem. Vi skulle kunna se det som en kompensation som romerna har utsatts för under århundraden.

Men kanske är det i Rumänien som problemet i första hand ska lösas. Det är ju svårt att lära sig svenska när man knappt har fått lära sig läsa på sitt modersmål. EU har ju pengar. Kan Svenska kyrkan genom systerkyrkor i Rumänien starta folkhögskolor för romer, så får de både bostad o undervisning på samma gång. Det kanske skulle funka. Värt att utreda om EU-pengar kan användas till detta.

….men han höll på att inte få något bankkonto!

maj 23, 2014

Blev avbruten av åska o hann inte skriva färdigt om min romska vän som fått ett jobb, och därför behövde uppge ett bankkonto där lönen skulle sättas in. Vi gick tillsammans till Nordea i Alingsås. Där kunde man inte hjälpa till eftersom de bara var servicekontor.. Eller något sånt. Så han försökte på Nordea i Göteborg och fick nobben.

Men så, på den där frukosten på Europadagen 9 maj träffade jag på den f d VD:n på Sparbanken i Alingsås och bad honom lösa problemet. Han hänvisade till sin efterträdare som lovade hjälpa till. Och så veckan därpå fick vi en tid, gick dit tillsammans och de löste det. Men med en tydlig deklaration att det var ett undantag. Banker måste kunna identifiera sina kunder och de får egentligen inte göra så här. Men hur ska romer utan godkända ID-handlingar då kunna jobba vitt? Då återstår ju bara att jobba svart eller att tigga eller sälja faktum. Vad är då EU:s överenskommelser om arbetskraftens fria rörlighet värd? Var den bara till för välavlönade experter??

Min romska vän har fått ett jobb!

maj 19, 2014

Full rulle i EU-valrörelsen. Födelsedag i familjen. Och mitt i alltihop lyckas min romske vän få ett jobb! Ett litet, men ett riktigt, med arbetsintyg och helt vitt! Undrens tid är inte förbi. En sak till ska fixas, ett bankkonto. Företaget behöver ett konto där lönen, den lilla, ska sättas in.

Vi går först till Skatteverket. Kan han få ett personbevis? Nja, han får ett, men det duger inte för att få bankkonto. Han har svenskt personnummer men uppges vara utflyttad 2009. Vi går till Nordea, min bank i Alingsås. Nej, där går det inte att ordna. De är bara servicekontor. men i Göteborg ska det gå. Det går inte. Formella id-handlingar saknas.

Sover dåligt på natten. Morgonen därpå är det Europadagen. Jag går på ett frukostmöte med EU-kommissionär Cecilia Malströms kabinettchef, som talar väl om arbetskraftens fria rörlighet, dvs experternas….

Att vägen är lång

april 30, 2014

Att vägen är lång

gör den inte svårare att gå

Att den är full av hinder

gör det inte omöjligt att komma fram

Att vägvisarna pekar fel

får man ta med i beräkningen

likaså de plötsliga skyltarna

med privat område, vägen upphör,

fartbegränsning, fotgängare förbjudes

     De säger att vi går åt fel håll

     utan att ens ta reda på

     vart vi är på väg

Men den som vet riktningen

känner också vägen

den fasta marken under fötterna

Svårare är det inte:

 

 

Birgitta Boucht

 

I England finns det inga romska tiggare

april 25, 2014

Har varit på en underbar vecka i Devon, bröllop o sommar! Först två nätter i London. Konstaterade att det inte fanns några tiggare alls. Möjligen två. Inga fattiga EU-medborgare där inte. Förklaringen? Great  Britain är inte med i Schengen. Vi fick visa upp våra svenska pass tre ggr på ditresan o tre gånger på hemresan också.

Den fria rörligheten för arbetskraft inom EU fungerar inte